Gå till innehållet

Arbetstagare och chefer har tillgång till sakkunniga att förlita sig på i konfliktsituationer. Samarbetspersonal inom arbetarskyddet, förtroendemannen och HR-personalen hjälper vid behov till att lyfta fram och hantera situationen.

Man kan också använda sig av sakkunniga utanför arbetsplatsen, särskilt den egna företagshälsovården. Råd fås också från löntagar- och arbetsgivarorganisationer. Coacher eller handledare kan användas särskilt när man vill titta på hur arbetet kan göras smidigare inom olika områden. Vid konflikthantering kan man dessutom använda sig av medlare, som också kan utbildas i intern användning på arbetsplatsen.

Arbetarskyddsfullmäktiges roll

Arbetarskyddsfullmäktige representerar arbetstagarna i frågor som rör arbetarskydd och arbetshälsa. Hen är insatt i arbetsmiljön, arbetsgemenskapens tillstånd samt arbetarskyddsbestämmelserna. Till arbetarskyddsfullmäktiges uppgifter hör också att uppmärksamma arbetstagarna på säkerhet och hälsa i arbetet samt att hjälpa och vägleda vid till exempel att ta upp missförhållanden.

Vid störningar i arbetets flyt och arbetsgemenskapens funktion har arbetarskyddsfullmäktige särskilt följande uppgifter:

Arbetarskyddsfullmäktige är bunden av tystnadsplikt. Arbetarskyddsfullmäktige ska vid behov framhålla att möjligheterna att till exempel utreda och lösa osakligt bemötande väsentligen begränsas av att arbetsgivaren inte känner till vem som har utsatts för osakligt bemötande och vem som upplevs ha uppträtt osakligt.

Företagshälsovården som stöd i konfliktsituationer

Företagshälsovården kan hjälpa till att utreda en konfliktsituation eller osakligt bemötande genom till exempel intervjuer, enkäter eller riktade arbetsplatsutredningar.

Ett samtal med en företagspsykolog kan hjälpa till att hantera situationen. En företagspsykolog kan hjälpa arbetstagaren att formulera vad som hänt och sina egna känslor, identifiera faktorer som har påverkat situationen och se händelserna ur olika perspektiv. Samtalet kan också hjälpa till att identifiera sina egna typiska reaktionssätt och göra dem mindre belastande och att ta avstånd från det som hänt.

Vid behov kan företagshälsovården göra en bedömning av arbetsförmågan. Praxis för detta finns vanligtvis närmare överenskomna i arbetsplatsens modell för tidigt stöd. Arbetstagaren kan själv av motiverade skäl begära en bedömning av arbetsförmågan. Arbetsgivaren har också rätt att skicka arbetstagaren till bedömning av arbetsförmågan om arbetsgivaren har ett motiverat skäl att anta att situationen försämrar arbetstagarens arbetsförmåga. Det kan till exempel handla om sömn- eller koncentrationssvårigheter på grund av upplevelser av osakligt bemötande som återspeglas i arbetet. Även problem i rörelseorganen, särskilt i nacke, axlar och rygg, kan förknippas med upplevelser av osakligt bemötande eller kraftiga konflikter i arbetet.

Enligt lagen om företagshälsovård (17 §) har arbetsgivaren, arbetsplatsens arbetarskyddskommission och arbetarskyddsfullmäktige rätt att få uppgifter från företagshälsovården, som har betydelse för utvecklingen av arbetstagarnas hälsa samt arbetsplatsens hälsoomständigheter. Ett exempel på en sådan faktor är osakligt bemötande i arbetsgemenskapen som företagshälsovården fått kännedom om. Företagshälsovården är bunden av tystnadsplikt och uppgifterna får därför endast lämnas ut på allmän nivå.

Kontakta oss!